Göteborgska källor till den stora utvandringen

av Per Clemensson
Publicerat som DOKUMENTET nr 3-1996 av Landsarkivet i Göteborg (kompletterat 2001)
Från och med 1821 till och med 1930 utvandrade c:a 1,3 miljoner svenskar, de allra flesta till USA, men en del också till Canada, Australien, Nya Zeeland och Sydamerika. Nära var femte, sammanlagt över 200 000, återvände till Sverige, men gott och väl 1 miljon lämnade sitt fädernesland för gott.
Vid folkräkningen 1990 uppgav ungefär 4,7 miljoner av USA:s 249 miljoner invånare att de hade svenskt påbrå, siffran torde vara betydligt högre. Inom en nära framtid kommer det att finnas fler svenskättade i Amerika än invånare i Sverige. Bland de faktorer som drev människor från Sverige kan nämnas:
  •  rationalisering av jordbruket
  •  laga skiftet inom jordbruket
  •  nödåren under andra hälften av 1800-talet
  •  den snabba befolkningsökningen
    (vaccinet, freden, potatisen)
  •  missnöje med värnplikten
  •  missnöje med den religiösa intoleransen.
Bland de faktorer som skapade ett sug från Amerika kan nämnas:
  •  tillgången på odlingsbar jord
  •  tillgången på arbete
  •  emigrationspropagandan
  •  breven hem till Sverige.
De första svenska invandrarna till Nordamerika var kolonisatörerna i Nya Sverige. Kolonin anlades vid Delawarefloden 1638, bara 18 år efter att de första pilgrimerna från England anlänt med Mayflower till Nya England. Bakom de två svenska skeppen Kalmar Nyckel och Fågel Grip stod ett handelsbolag Nya Sverige-kompaniet, som stöddes av Axel Oxenstierna. Sammanlagt räknar man med att det fanns 700-800 svenskar och finnar i kolonin, som så småningom kom att övergå i holländarnas och senare i engelsmännens ägo.

1820 - 1850
Under de kommande två århundradena sökte sig endast enstaka svenskar till Amerika bl.a. som handelsmän.
Först under första hälften av 1800-talet kom en viss utvandring igång, ofta genom olika grupper ledda av starka personligheter t ex Gustaf Unonius (1841 från Uppsala med familj och några studenter till Pine Lake i Wisconsin), Peter Cassel (bonde och byggmästare från Kisa 1845 till New Sweden i Iowa) och Erik Janson (lekmannapredikant från Biskopskulla och senare profet och ledare för den kristna sekten 'erikjansarna' eller 'jansoniterna', vilka 1846 utvandrade från Hälsingland, Gästrikland och Uppland till Bishop Hill i Illinois).
Denna senare etablering i Bishop Hill togs till utgångspunkt för 150-årsjubileet år 1996 av emigrationen och fram till 1854 invandrade c:a 1.500 svenskar till Bishop Hill. Nämnas bör att en av de tidigaste emigranterna från Sverige var mönsterskrivaren Carl Friman och hans fem söner, som 1838 utvandrade från Stenhammar i Varnhems församling i Västergötland till Wisconsin. Under perioden 1820-1850 har man konstaterat att c:a 5 000 personer emigrerade från Sverige och det följande årtiondet c:a 15 000 personer. Fram till 1860 rådde passtvång och emigranterna registrerades i passjournaler. Resorna företogs på järnlastade segelfartyg, som avgick från en rad hamnar: Stockholm, Gävle, Söderhamn, Karlshamn, men vanligast från Göteborg. Utvandrarna reste även över Hamburg, Bremen och Liverpool. Resorna tog c:a 1,5 - 2 månader och de var mycket strapatsrika.

1868-1873
Den första stora utvandringsvågen räknas från tiden efter amerikanska inbördeskriget till 1873. Den föranleddes av att Sverige 1866-1868 drabbades av tre missväxtår och det beräknas att 120 000 personer lämnade landet under denna period. Från och med 1860 avskaffades passtvånget och emigrationen var oreglerad fram till och med 1868, då 1869 skyldighet för emigrantagenterna att rapportera utvandrarna till polismyndigheterna i resp. hamnstäder infördes. Den reglerade utvandringen skedde över hamnarna Göteborg, Helsingborg, Malmö, Norrköping och Stockholm och utvandrarna transporterades från resp. hamnstad till Hull, varifrån de tog tåg över England till Liverpool, där atlantångaren till New York, Boston eller Philadelphia väntade.
Resan skedde först med segelfartyg och senare med ångfartyg och restiden kan uppskattas till 10-20 dygn; resans tid är i mycket beroende av väntetiden i England. Den oreglerade utvandringen beräknas till c:a 10 % och omfattade i huvudsak utvandrare över Köpenhamn, Hamburg, Bremen och de norska hamnarna, första- och andraklass-passagerare, resande med lastbåtar samt sjömän som rymt i främmande hamn.
Under denna tid 1868-1873 sökte sig utvandrarna till Mellanvästerns jordbruksbygder dvs. Minnesota, Illinois och Iowa och de kom i första hand från Smålandslänen, Östergötlands, Kristianstads, Skaraborgs, Älvsborgs och Värmlands län.

1879-1893
Åren 1879-1893 räknas som emigrationens kulmen och under dessa 15 år emigrerade sammanlagt 485 000 svenskar. Toppåren 1881, 1882, 1887, 1888 och 1892, vart och ett mer än 40.000 emigranter/år. Under denna period gick utvandringen i första hand till Mellanvästern, främst Minnesota, Iowa, North och South Dakota.
Men också till Nebraska, Kansas, Illinois och Wisconsin kom många svenskar. Då brist på jord uppstod, sökte man sig längre västerut till Colorado, Montana, Idaho, Utah, Washington, där skogsarbete lockade. Toppåret 1887 dominerades av utvandrare från Älvsborgs, Värmlands, Jönköpings, Kalmars och Östergötlands län. Under denna senare period tillkommer Malmöhus och Hallands län och utvandringen från Stockholm ökar.

1894-1930
Omkring sekelskiftet, när möjligheterna att få jord minskade och det amerikanska samhället blev mer och mer industrialiserat, hamnade svenskarna i ökad utsträckning i de stora amerikanska städerna och allt fler av utvandrarna kom från svenska städer. Kvinnor sökte sig till de amerikanska städerna som hemhjälp och männen blev ofta byggnadsarbetare och snickare. Många stannade i New York, Connecticut, Massachusetts och Rhode Island. Framför allt kom många svenskar att bosätta sig i New York. Under toppåren 1902-1903 tillkom en betydande utvandring från Norra Sverige. Mot slutet av den stora utvandringen spred sig emigranterna över större ytor. Många kom att hamna i de västliga delstaterna framförallt i Washington och norra Kalifornien. Fortfarande var det mycket få som sökte sig till sydstaterna med undantag från Texas. I emigrantstatistiken för den sista perioden är åren 1904-1907 (c:a 20 000 utvandrare/år), 1910 (c:a 23.000 utvandrare) och 1923 (c:a 25 000 utvandrare) särskilt urskiljbara.

Emigration till andra länder
Emigrationen till Nordamerika är den alldeles dominerande. Jämfört med denna är emigration till övriga utomeuropeiska länder endast marginell. Kanada förekommer första gången i emigrantstatistiken 1884 med 2 personer och siffran överstiger under 1800-talet inte 100 per år. Först 1923 ökar omfattningen över 1 000 och som enda år 1928 överstiger siffran 2.000. Efter andra världskriget uppnår utvandringen till Kanada årssiffran 5 000. Sammanlagt beräknas 80-85 000 ha emigrerat till Kanada. Andra emigrationsländer var Australien, Nya Zeeland och Brasilien. Till Nya Zeeland har beräknats att c:a 3 300 personer utvandrat under tiden före 1940 och till Australien c:a 25 000 personer.

Emigrantkällor i Landsarkivet i Göteborg
  1. Passjournaler för utrikes resande finns för Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län för tiden fram till 1860, då passtvånget upphävdes. Passjournalerna finns i resp. länsstyrelses landskanslis arkiv. De innehåller namn, yrke, hemort, bestämmelseort. Kopior av passjournaler finns i Riksarkivet och utdrag ur dem rörande emigranter finns i Krigsarkivet 1735-1851 (personregister i GLA) och i Riksarkivet 1851-1860 (personregister i GLA), samarbetade med register till de summariska folkmängdsredogörelserna 1860-1947). Utdrag ur passjournalerna ingår i CD-skivan EMIGRANTEN 1-2 / 2001 för tiden 1783-1860.
  2. Avmönstringsliggare för sjömän ingår i sjömanshusarkiven för Göteborg, Marstrand, Lysekil, Uddevalla, Strömstad, Lidköping och Mariestad. Avmönstringsliggarna finns bevarade för olika tider för olika sjömanshus från 1750-talet och framåt. De innehåller bl a namn, befattning, födelseort, avmönstringsort och -tid, avmönstringsorsak, fartygsnamn, lästetal, redare.
    Personregister över förrymda sjömän utanför Europa har utarbetats för Göteborgs, Uddevallas, Lysekils, Strömstads och Marstrands Sjömanshus inom Forskningsprojektet Göteborgs-Emigranten för tiden 1750-1950 (Ingår i CD-skivan EMIGRANTEN 1-2 / 2001).
  3. Göteborgs Poliskammares förteckningar över utvandrare för Göteborg omfattar tiden 1869-1951. Passagerarlistorna upprättades av emigrantagenterna och inlämnades till polisen. De innehåller uppgifter om fartygsnamn, hamn i England, kontraktsnummer, namn, hemort, ålder, kön och bestämmelseort.
    Årsvisa personregister har utarbetats av landsarkivet och finns i dess expedition. Emigrantregistret i Karlstad har datoriserat landsarkivets maskinskrivna personregister och i samarbete mellan Göteborgs-Emigranten, Svenska Emigrantinstitutet och Emigrantregistret i Karlstad utges dessa personregister tillsammans med övriga svenska hamnstäders passagerarlistor på CD-skivan EMIGRANTEN 1-2 / 2001 för tiden 1869-1950. På denna skiva finns även personregister till emigrerade göteborgare från äldsta tid till 1950, liksom också svenskar som rest över Hamburg 1850-1891 och Köpenhamn 1868-1898.
  4. Bröderna Larssons emigrantagentarkiv återfanns 1954 på en loge i Berghems församling, där det hamnat i samband med företagets nedläggning 1919. Arkivet innehåller räkenskaper, kopieböcker, brev från eventuella emigranter, kontrakts- och biljettstammar 1876-1913. Breven omfattar 109 volymer om vardera 300-400 brev från åren 1879-1910. Breven gäller frågor om priser, resvägar, tider, bestämmelseorter mm och breven ger många personliga upplysningar t ex motiven för utvandringen. Breven ligger idag ordnade på brevskrivarens begynnelsebokstav och år. Inom Forskningsprojektet Göteborgs-Emigranten pågår för närvarande person-, ort- och ämnes-registrering på ADB.
  5. Svenska Amerika-linjens arkiv omfattar tiden 1915-1975 och de tryckta passagerarlistorna finns bevarade för tiden 1916-1971. S A L utgör det första svenska rederiet för direkt passagerartrafik på USA. Passagerarlistorna är förda kronologiskt efter avgångsdag från New York respektive Göteborg. och omfattar 1 och 2 klass, endast undantagsvis 3 klass och turistklass. Uppgifterna om passagerarna är fåtaliga: namn och hemort (för svenskar i Sverige och för amerikaner i USA); i vissa fall förekommer titlar. Personregistrering på initiativ av Forskningsprojektet Göteborgs-Emigranten har just avslutats och ingår i CD-skivan EMIGRANTEN 1-2 / 2001.